Onsdag 26 januari
Jag börjar tvivla starkt på att det var bra att ta ett sabbatsår från skolan asså.. På ett sätt känns det som att man borde forsatt att plugga direkt efter att man tagit studenten, för då är man ändå igång. Nu när det har gått 1 & ½ år för mig sen jag stängde igen mina läroböcker känns det tungt att börja läsa igen. Visserligen har vi bara träffats 3 gånger än (!) på fotografi kursen, men vi har tillräckligt att göra för att jag redan stressar upp mig. Dels för att jag är så virrig å ofta ute i sista stunden med inlämningsuppgifter, frågeställningar och idéer. Men sen tror jag även att jag tar det på ett för stort allvar!
Vi människor är rädda för att misslyckas och sätter då stor press på oss för att prestera bra och tar allting så megaseriöst!
Just nu varierar jag från att blint stirra på mitt dokumentspapper, (där jag ska skriva mitt syfte om första uppgiften) till att skriva ett blogginlägg, kolla posten, titta på klockan, virra runt på facebook efter skvaller. Varför vill man alltid göra allt annat än just att sätta sig ner och fokusera på skolarbetet!? Jag skulle hellre vilja ta hand om disken och tvätten just nu än att formulera mig på ett nääästan tomt, vitt papper.
Jag hatar måsten!!
Vi människor är rädda för att misslyckas och sätter då stor press på oss för att prestera bra och tar allting så megaseriöst!
Just nu varierar jag från att blint stirra på mitt dokumentspapper, (där jag ska skriva mitt syfte om första uppgiften) till att skriva ett blogginlägg, kolla posten, titta på klockan, virra runt på facebook efter skvaller. Varför vill man alltid göra allt annat än just att sätta sig ner och fokusera på skolarbetet!? Jag skulle hellre vilja ta hand om disken och tvätten just nu än att formulera mig på ett nääästan tomt, vitt papper.
Jag hatar måsten!!
